akinna83

Hörni, det är en tid sen jag skrivit sist. Nej, ni behöv inte vara oroliga, jag har fortfarande massor att skriva om. Det har bara blivit så att jag inte riktigt fått den där känslan att nu behöv jag skriva men idag kom den. Hade börjat på ett inlägg i oktober men nu känns de int aktuellt att skriva om det mera. Idag har jag annat på hjärtat.  Jag har ofta fått höra att jag är en glad person och det vill jag vara och försöker att vara det. Och oftast känner jag mig glad. Och jag vill också glädja andra. Men som vi alla vet har vi alla ibland dåliga dagar och så har även jag. Dålig dag för mig kan vara att jag irriterad, har dåligt tålamod, är frustrerad osv. Stigit upp med fel fot helt enkelt. Dåliga dagar kan jag ha när som helst, så som vi alla. Jobbigt är det ju när man har sådana dagar när man är på jobb. Men oftast blir inte hela dagen dålig för där finns alltid någon som piggar upp en med en teckning, en kram, bus eller så.  Sen har jag något som kallas för mörka dagar. Då vill j

Det blev en annorlunda sommar i år. Jag visste ju nog att mycket sku vara annorlunda men de blev mer än vad jag räknat med.  Juni började bra, det började med semester, 7 veckor semester skulle jag ha. Jag lovade att ställa upp på jobbet om de sku behövas vikarie. 2 hela veckor hann jag ha semester före jag behövdes på jobbet. Yee, vad glad jag blev! Jo kan inte klaga på hur vädret var när jag hade semester, det var ju helt bäst, aningen för varmt men bäst ändå. Det var annat man fundera på men försökte ändå njuta av semestern.  Söndagen samma helg som midsommaren var fick vi det sorgliga beskedet att ännu en moster lämnat oss. Åter igen en tung tid framför. Var "glad" att jag hade lite jobb då i samma veva. Det blev annat i tankarna stundvis och när man jobbar med barn får de en att vara mer här och nu. Allt detta gav igen en påminnelse om att leva här och nu!  Efter 6 dagar jobb i 2 etapper med någon semester dag och midsommar emellan var det igen dags för semester, denna g

Jag har alltid tyckt att jag är lyckligt lottad som har så underbara och fina vänner i mitt liv. Jag har haft turen att träffa nästan alla mina närmaste vänner nu under semestern och jag har verkligen behövt det.  Vi drabbades igen en gång av stor sorg och man blev åter igen påmind om att leva här och nu. Man vet aldrig vad som händer idag eller imorgon. Därför vill jag ha mycket TID när jag träffar mina vänner, för att verkligen vara där och nu, inte sitta och tänka på vad klockan är och typ vara på nästa ställe redan.  Jo det är lite så att man nästan behöver "boka" mig för att vara säker på att få träffa mig men det är också för att jag då vill ha en hel dag för min vän ifall det behövs. Att ta en kaffe nån timme är inte ett alternativ i första hand, jo om de verkligen inte går på nå annat sätt, då tar jag ju hellre den timmen än ingenting alls men oftast vill jag ha minst 3-4 timmar eller mer bokat och då är det ändå inte tillräckligt länge. Jag älskar att sitta och prata

Idag går jag rakt på sak! Den senaste tiden har jag ofta sett hjärtan i form av mat. Jag ser dem ofta och undrar vad de kan betyda. Jo för jag tror absolut att de betyder något. Är de någon som ser till att jag får dem? Är det någon som vill säga något? Är det någon som läser det här och varit med om samma sak? Det är inte alltid i mat jag lagar själv utan också i mat jag köper eller äter på restaurang. Jag har försökt googla vad de kan betyda men utan resultat. Så jag hoppas de sku finnas någon som har en teori om det här!  Ja och sen, mitt hjärta, alltså hjärtat i kroppen. I måndags (8.6) kände jag att jag hade rytmstörningar. Tog de lugnt och blev int stressad. Visst var de obehagligt, när man kände tydligt hur de hoppar till, men var ändå lugn och tänkte de nåt tillfälligt. Tisdag och onsdag var det lugnt. På torsdag började de igen. Fortsatte på fredag. Skrev då till min vän som är sjuksköterska och fråga när jag ska ta kontakt med vården. Hon tyckte nog genast. För er som inte ve

Det har gått en tid igen sen jag sist skrev. Jo jag har tänkt länge börja skriva på detta inlägg men har bara inte orkat.  Jag är så trött, igen, den här tröttheten var borta här emellan men nu är den tillbaka. Jag kan sova hur mycket som helst men ändå har jag svårt att somna om kvällarna. Men när jag väl somnar kan jag sova 9-10 timmar + att jag kan sova på dagen också.  Jag börja märka detta med tröttheten för ca. 2 veckor sen. Då börja jag somna på soffan på kvällarna men tänkte då att det är säkert för att jag är igång så myky och får så mycket frisk luft om dagarna. Innerst inne visste jag nog att de inte var bara det. Nå man fortsätter kämpa på. Valpen 2020 med goa vänner!   Vappentorsdagen var jag uppe länge så på fredagen när jag kände mig ännu tröttare tänkte jag att de var för att jag varit länge uppe. Men på lördag när jag vakna var jag ännu tröttare än på fredagen. Gjorde mig redo för jobb men så fick jag stanna upp å känna efter. Nej de här går int, jag har snytit mig fle

De är bara så att inget ska få vara bra när de e bra. Suck. För en tid sen kändes de mesta så bra, så som de inte gjort på länge. Men så måste de komma de här coronaskitet. Jag klarar de nog annars men nu då mina arbetsuppgifter ska ändra för en tid så har jag både panik och ångest. Jag är i riskgrupp och är i risk på mitt jobb annars också men där känner jag att jag ändå har kontroll över hur jag jobbar, vem jag träffar osv. I det förslaget jag nu fått så skulle jag inte ha någon kontroll alls. Därför har jag nu igen fått mera ångest, svårt med sömnen och så mår jag dåligt över hela situationen. Jag har dock tagit saken i lite egna händer och fått ett förslag som jag hoppas hoppas hoppas att skulle gå att ordna. Jag hoppas vara klokare imorgon måndag (6.4). Det bästa absolut skulle vara att jag får vara kvar där jag är men vet att de inte är möjligt just nu. En B-plan skulle jag ändå behöva ha. Jag har en C-plan men sku absolut inte vilja ta den i bruk. De jobb som skulle passa bäst

Den senaste tiden har jag hunnit samla tankarna, funderingarna och känslorna lite. Eller de har ju nog varit måsta på i dessa tider. Jag hade tänkt att jag inte skulle skriva om corona något, eftersom de skrivs redan så mycket om det, men tyvärr kan jag inte undvika de helt i detta blogginlägg. Ja vi lever nu då i coronatider, alla drabbas vi av det på ett eller annat sätt. Då jag börja höra om detta virus så tänkte jag att det är något liknande som fågelinfluensan eller svininfluensan. Men så var inte fallet. Jag hade fel. Jag tyckte det var långt borta, inte här nära oss. Men sen börja de komma närmare och närmare och till slut hade vi de här. Rocka sockorna-dagen idag! Jag var ganska lugn till en början men desto mer man läste så blev jag oroligare. Sen läste jag att jag tillhör riskgruppen pga av min astma. Då börja jag på riktigt bli rädd. Jag började redan då avboka grejer, som t.ex. resan till Åland och annat med myky människor inblandat. Tråkigt men ett måste. Efter de

Det går lite trögt med bloggen nu. Och nej det är inte det att jag inte har något att skriva om. Har nog massor att skriva om. Jag får int bara ordning på mina tankar så att jag sku få ner dom i text. Jag har så myky funderingar, tankar och känslor nu så allt är en enda röra. Och nej till de här hör int corona. Jag har fått lära mig att jag int ska fundera på sådant jag int kan göra något åt. Ibland går de bra men inte alltid. Jag känner att om jag sku skriva om allt nu sku de int bli någon ordning i texten och int någon sammanhängande text. Men ville iaf skriva några rader att ni vet att jag nog kommer fortsätta skriva blogg men att just nu är de för myky runt mig som är på gång. Jag hoppas snart kunna få ordning på alla funderingar, tankar och känslor så att jag kan skriva ner det ena och det andra. Tills dess önskar jag ni tar hand om er och varandra ❤ Och jo jag har nog glada känslor också men kanske inte så mycket som jag sku önska.

Ja, hörni, det är en tid sen jag skrivit. Jo jag har fortfarande mycket att skriva om. Men efter att jag vart i en lite tyngre period så har det inte riktigt funnits ork att skriva. Tankarna har inte heller riktigt fungerat som de ska så det har vart svårt att få ner det i text då också. Men nu känns de som de flyter på och jag kan skriva igen. Ja de har då hunnit bli nytt år sen jag skrev sist. De nya året har börjat helt okej fast som sagt de har vart en lite tyngre period igen. De går upp och ner. Nåja, om jag sku börja skriva om vad detta blogginlägg egentligen ska handla om. Efter 9 timmar "sömn" på soffan och sen förflyttning till sängen där jag inte fick sömn pånytt så börja denna text formas. Så nu tänkte jag denna tidiga vintriga lördagmorgon få ner några rader. Ja, alltså jag tror att allt har en mening, för de mesta iaf. Det var meningen att det sku bli såhär eller sådär så att de sen kunde bli de där. Men är det bara jag som tycker att det först nästan är n