Inget ska få vara bra!

De är bara så att inget ska få vara bra när de e bra. Suck. För en tid sen kändes de mesta så bra, så som de inte gjort på länge. Men så måste de komma de här coronaskitet. Jag klarar de nog annars men nu då mina arbetsuppgifter ska ändra för en tid så har jag både panik och ångest. Jag är i riskgrupp och är i risk på mitt jobb annars också men där känner jag att jag ändå har kontroll över hur jag jobbar, vem jag träffar osv. I det förslaget jag nu fått så skulle jag inte ha någon kontroll alls. Därför har jag nu igen fått mera ångest, svårt med sömnen och så mår jag dåligt över hela situationen.

Jag har dock tagit saken i lite egna händer och fått ett förslag som jag hoppas hoppas hoppas att skulle gå att ordna. Jag hoppas vara klokare imorgon måndag (6.4). Det bästa absolut skulle vara att jag får vara kvar där jag är men vet att de inte är möjligt just nu. En B-plan skulle jag ändå behöva ha. Jag har en C-plan men sku absolut inte vilja ta den i bruk. De jobb som skulle passa bäst nu är något dator, papper jobb eller jobb med enstaka personer som jag helst känner på förhand.

Jag hoppas Brynolf glädjer någon som går förbi min balkong.

Jag försöker hålla mig positiv men vet ni nu är de inte så enkelt mera när man fått mycket annat till att fundera på förutom coronan. Alltså då menar jag jobbsituationen. Men jag försöker tänka att de ordnar sig nog men hur är en annan sak. Just nu är jag ju glad att få vakna (om jag lyckats somna) och vara utan symptom. Men hur ska man veta om man har nå symptom eller inte. Mycket är psykiskt just nu och lider man av ångest och panikångest så blir det absolut inte enklare att veta.

Och jo jag är glad och tacksam att jag har jobb. Många blir utan jobb eller permitterade osv. Alla kämpar vi på något sätt just nu. Liten tröst är ju att vi alla är i någon sorts samma båt. Ingen vill att de ska vara så här, de har vi alla gemensamt. Men tyvärr hjälper de inte de känslor jag har just nu.

Är också glad och tacksam över min familj, släkt, vänner och arbetskompisar. Utan er sku man inte orka kämpa vidare i dessa tider. Jag hoppas att alla sku få vara friska och om vi måste få detta så hoppas jag de blir i lindrig form för alla.

Vill ge alla som läser min blogg styrkekramar att kämpa vidare. Vi måst bara kämpa framåt för de finns inget annat nu.