En mening med allt!
Ja, hörni, det är en tid sen jag skrivit. Jo jag har fortfarande mycket att skriva om. Men efter att jag vart i en lite tyngre period så har det inte riktigt funnits ork att skriva. Tankarna har inte heller riktigt fungerat som de ska så det har vart svårt att få ner det i text då också. Men nu känns de som de flyter på och jag kan skriva igen. Ja de har då hunnit bli nytt år sen jag skrev sist. De nya året har börjat helt okej fast som sagt de har vart en lite tyngre period igen. De går upp och ner.
Nåja, om jag sku börja skriva om vad detta blogginlägg egentligen ska handla om. Efter 9 timmar "sömn" på soffan och sen förflyttning till sängen där jag inte fick sömn pånytt så börja denna text formas. Så nu tänkte jag denna tidiga vintriga lördagmorgon få ner några rader.
Ja, alltså jag tror att allt har en mening, för de mesta iaf. Det var meningen att det sku bli såhär eller sådär så att de sen kunde bli de där. Men är det bara jag som tycker att det först nästan är något negativt som sen blir positivt och det är då man ser meningen med det, att man sku gå igenom det negativa först för att komma till det positiva? Nog funderar jag också många gånger då det händer något negativt att vad f*n är meningen med det här då? Eller är det så att det i framtiden kommer nå positivt och därför var det negativt det som hände. Iaf, tror jag att allt har en mening förr eller senare! Fast det nog är svårt många gånger att se det i stunden.
Dock funderar jag vad MIN mening med livet är! Vet ni vad er mening med livet är? Finns det svar på det? Finns det någon mening med livet? Jag har drömmar, sådana drömmar som man bara int kan uppfylla sådär bara. Eller är det meningen att de ska bara vara mina drömmar och att aldrig gå i uppfyllelse? Nej jag vill int tänka så, kan int tänka så, då blir jag så lessen. Jag måst ha hoppet kvar att mina drömmat uppfylls nångång i framtiden. Och om de inte gör de, så kanske de blir på ett annat sätt och då var det meningen att de sku bli så. Men tills dess har jag iaf mina drömmar. Tiden får utvisa hur det blir. Försöker vara positiv.
Jag menar jag vet att det var meningen t.ex. att jag sku bli utmattad för 6 år sen för att jag skulle prioritera om mitt liv och tänka vad jag gjorde i det just då. Men då i samma stund jag blev det kunde jag tänka att varför blev just jag utmattad? Idag förstår jag varför. Idag förstår jag meningen med det, det var ett sätt att säga åt mig ATT TA HAND OM DIG också, inte bara alla andra. Fortfarande får jag kämpa med att inte hamna dit igen. Visst funderar jag också varför mitt liv just är som det är med vissa jobbiga saker som jag kämpar med så gott som varje dag. Vad är det för mening i det, att alltid måsta kämpa? Varför måst endel få ta emot så mycket med andra lever på rosa moln så gott som hela livet. Nej alla har vi nog något vi kämpar med, de tror jag. Men andra får så mtycket mer än andra. Är det också någon mening. Det sägs att man får int mer än vad klarar av? Men HUR MYCKET ska en och samma person klara av? Var går gränsen? Men jag tror att kanske en dag blir de mesta riktigt bra och det var någon mening i allt som kom på vägen. Tills dess får jag jobba på och kämpa vidare.
Sen kan vissa saker vara så att man int ens funderar på meningen med det. Det var en dag på jobbet här när ett barn fråga vad har du där och visa på mitt ärr. Det är inga problem för mig att berätta om att jag blivit hjärtopererad när jag var liten. Jag har haft mina ärr så länge att de en del av mig, jag vet inget annat. Kanske de stör andra att jag har jumprar som gör att de syns och då är de skit för dem men jag störs int av det själv och skäms inte heller. Jag tänker int ens på de! Jag glömmer bort att ajaa andra kanske ser de och inte vågar fråga och kanske funderar på det. Så fråg om ni funderar. Ja alltså det jag ville säga var att jag själv aldrig funderat på meningen att just jag sku få hjärtfel och ha ärr resten av livet. Eller är det för att jag var så liten då att t.ex. om jag skulle bli opererad nu i vuxen ålder så sku jag börja fundera på meningen med det. Kanske finns de ännu någon mening att jag är hjärtopererad men vet inte ännu vad det är! Eller är det så att ALLT inte behöver ha en mening? Eller är det bara jag som VILL ha en mening till allt?
Nåja, om jag sku börja skriva om vad detta blogginlägg egentligen ska handla om. Efter 9 timmar "sömn" på soffan och sen förflyttning till sängen där jag inte fick sömn pånytt så börja denna text formas. Så nu tänkte jag denna tidiga vintriga lördagmorgon få ner några rader.
Ja, alltså jag tror att allt har en mening, för de mesta iaf. Det var meningen att det sku bli såhär eller sådär så att de sen kunde bli de där. Men är det bara jag som tycker att det först nästan är något negativt som sen blir positivt och det är då man ser meningen med det, att man sku gå igenom det negativa först för att komma till det positiva? Nog funderar jag också många gånger då det händer något negativt att vad f*n är meningen med det här då? Eller är det så att det i framtiden kommer nå positivt och därför var det negativt det som hände. Iaf, tror jag att allt har en mening förr eller senare! Fast det nog är svårt många gånger att se det i stunden.
Dock funderar jag vad MIN mening med livet är! Vet ni vad er mening med livet är? Finns det svar på det? Finns det någon mening med livet? Jag har drömmar, sådana drömmar som man bara int kan uppfylla sådär bara. Eller är det meningen att de ska bara vara mina drömmar och att aldrig gå i uppfyllelse? Nej jag vill int tänka så, kan int tänka så, då blir jag så lessen. Jag måst ha hoppet kvar att mina drömmat uppfylls nångång i framtiden. Och om de inte gör de, så kanske de blir på ett annat sätt och då var det meningen att de sku bli så. Men tills dess har jag iaf mina drömmar. Tiden får utvisa hur det blir. Försöker vara positiv.
Jag menar jag vet att det var meningen t.ex. att jag sku bli utmattad för 6 år sen för att jag skulle prioritera om mitt liv och tänka vad jag gjorde i det just då. Men då i samma stund jag blev det kunde jag tänka att varför blev just jag utmattad? Idag förstår jag varför. Idag förstår jag meningen med det, det var ett sätt att säga åt mig ATT TA HAND OM DIG också, inte bara alla andra. Fortfarande får jag kämpa med att inte hamna dit igen. Visst funderar jag också varför mitt liv just är som det är med vissa jobbiga saker som jag kämpar med så gott som varje dag. Vad är det för mening i det, att alltid måsta kämpa? Varför måst endel få ta emot så mycket med andra lever på rosa moln så gott som hela livet. Nej alla har vi nog något vi kämpar med, de tror jag. Men andra får så mtycket mer än andra. Är det också någon mening. Det sägs att man får int mer än vad klarar av? Men HUR MYCKET ska en och samma person klara av? Var går gränsen? Men jag tror att kanske en dag blir de mesta riktigt bra och det var någon mening i allt som kom på vägen. Tills dess får jag jobba på och kämpa vidare.
Sen kan vissa saker vara så att man int ens funderar på meningen med det. Det var en dag på jobbet här när ett barn fråga vad har du där och visa på mitt ärr. Det är inga problem för mig att berätta om att jag blivit hjärtopererad när jag var liten. Jag har haft mina ärr så länge att de en del av mig, jag vet inget annat. Kanske de stör andra att jag har jumprar som gör att de syns och då är de skit för dem men jag störs int av det själv och skäms inte heller. Jag tänker int ens på de! Jag glömmer bort att ajaa andra kanske ser de och inte vågar fråga och kanske funderar på det. Så fråg om ni funderar. Ja alltså det jag ville säga var att jag själv aldrig funderat på meningen att just jag sku få hjärtfel och ha ärr resten av livet. Eller är det för att jag var så liten då att t.ex. om jag skulle bli opererad nu i vuxen ålder så sku jag börja fundera på meningen med det. Kanske finns de ännu någon mening att jag är hjärtopererad men vet inte ännu vad det är! Eller är det så att ALLT inte behöver ha en mening? Eller är det bara jag som VILL ha en mening till allt?
Kommentarer
Skicka en kommentar